2014-07-03

Frustration, kickar och musik

Vad vill jag få ut av livet? Sitta hemma och glo på TV? Nej, knappast. (Men ibland är det skönt och avkopplande. Ibland urtråkigt.) Festa loss var och varannan dag? Nej, inte det heller. Vara ute i naturen? Ja gärna, men inte bara och inte alltid själv. Jag längtar efter gemenskap och kärlek. Jag behöver kickar för att känna att jag lever, att det är någon mening med mörkret och ensamheten.

Musikaliska upplevelser. Igår fick jag se Laleh på Liseberg, hon var fantastisk. Musik, live, utomhus - får mig att längta ihjäl mig efter festivallivet. Arvikafestivalen 1997, Hultsfred tre gånger, Roskilde två. Det är så mycket kärlek i luften när människor samlas och lyssnar på musik, lever i musiken.

Verklighetsflykt. Är det också. Men en sådan njutning att frågan är om inte den bästa verkligheten är just den, i nuet, i musiken, i hånglet, kyssen, hoppandet och sjungandet framför scenen.

Vilken tillvaro vill du leva i? Jag vet att jag vill förändra min. Jag vet bara inte hur eller vad det är jag egentligen vill. Mina mål och drömmar dog en gång för längesen och har liksom aldrig ruskat liv i sig igen. Inte mer än det gamla vanliga tjatet om att träffa den rätte, leva ihop med honom, och leva våra drömmar tillsammans. Men då är man väl för romantisk.

Suck.

Jo, jag längtar efter Dig. Jag vill vara med Dig. Jag vill göra en massa saker tillsammans med Dig. Jag behöver göra en del saker på egen hand också. Jag kommer alltid att vara en självständig person med behov av egen tid. Men jag vill inte leva i en tillvaro där jag är mer ensam än i gemenskap med andra. Jag vill ha och ge och få och leva i kärlek.

Det är en plåga att alltid somna själv och vakna själv. Hjärtat och själen är så fulla av längtan.


No comments:

Post a Comment

Thank you!